I "Odysseus blick" en film av Theo Angelopoulos för några år sedan, samtalar de två huvudrollsinnehavarna Thanasis Veggos och Harvey Kaitel. Veggos säger "Hellas dör, vi dör som folk! Vår livscirkel är snart slut efter mer än tre tusen år, en historia fylld av konst, statyer och marmorbitar närmar sig slutet. Hoppas bara det går fort, för om Hellas dör långsamt kommer det att orsaka mycket ont för alla!"
Efter att ha nyligen varit hemma i Thessaloniki under en kort semester kan jag delvis bekräfta den hopplösheten som uttrycks ovan. Överallt, i bussen/på gatan/i affären, kunde jag ofta se tomma blickar och höra tystnaden i miljonstaden. Jag ska här försöka beskriva den sociala dimensionen av läget, den ekonomiska med EU samarbetet och euron får jag återkomma till en annan gång, det finns mycket som kan sägas om det också.
En sak är klart, det politiska systemet genomgår den värsta trovärdighetskris sen demokratins upprättelse sommaren 74. Den ensidiga och enögda aktionen att omkullkasta det sociala kontraktet från de senaste decenierna som socialist regeringen röstade igenom i riksdagen har resulterat i en "explosiv" och obehaglig situation. En regering som gick till val på Keynsianska formuleringar och mål om att stödja efterfrågan, för rättivs fördelning av skatteinkomsterna och minskning av orättvisorna har på kort tid fattat beslut som missgynnar arbetstagarna, pensionärerna, en stor del av medelklassen och ungdomsgenerationen. Gapet mellan landets politiska ledning (med få undantag) och människorna som ser att de blir försökskaniner på obestämd tid kan inte bli mycket större.
De största demonstrationerna under de senaste decenierna har skakat landet de senaste veckorna, den kriminella attacken och morden på tre banktjänstemän har endast stärkt proteströrelsen. Det var inga ligister som försökte närma sig Syntagmaplatsen (området framför den okända soldatens grav och grekiska riksdagen) och ställde sina kroppar som sköldar mot kravallpolisens batonger! Många frågade "vad är det polisen kastar mot oss?" och menade rökbomber och annat mindre roligt som ljud och ljus granater. andra skrek efter ett tag att "nästa gång vi kommer ska vi också vara beväpnade, kanske ta hagelgevären med!"
Den 60-åriga mannen med en träpåk i handen hade ingen huva på sig när han försökte värja sig mot röken från polisens räd och samtidigt hördes säga i mobilen "istället för att svälta till döds hemma föredrar jag att dö framför riksdagen för ngt viktigt!"
Det var inga anarkister och inga hulliganer som i kör skrek "vi är många, många tusen, idag ska vi in i riksdagen!", det var människor i alla åldrar som hörde till demonstartionstågen av grekiska GSEE och DEKO (LO:s motsvarighet där det första karakteriserar arbetande i den privata arbetsmarkanden och det andra inom den offentliga).
"Eleftherotypia" - Fri press, Greklands största tidning med klart progressiv inriktning beskriver den 9/5 i en träffsäker artikel risken med den totala dejavouering av politiken, en grekisk Berlusconi finns beredd att "rädda landet", det finns de som tycker att det är den enda lösningen...
Teoretikerna säger att det finns två sätt att hantera offentliga finanser. Det ena har som mål att utveckla välfärden (i Greklands fall med alltför ofta lånade pengar) genom att tillföra mera resurser. Det andra intresserar sig inte så mycket om de dagliga behoven, riktar sig däremot mer till långsiktig tillväxt utan att ge mer resurser för ökad konsumtion. PASOK och Giorgos Papandreou ville implentera (iaf i teorin) den tredje vägen - socialdemokratins sätt. Omfördelning av resurserna genom ökad oc riktad beskattning av de som har utan att panta de kommande generationernas inkomster i stora lån. Det är bara en sak som missades, det skulle ha gjorts för flera år sedan därför att skatteflykt, svart arbete, slöseri med offentliga medel, kundrelationer mellan politiken och de priviligierade är tyvärr inget nytt fenomen.
Wall Street Journal skriver t.ex. för ngn vecka sedan att enligt Världsbankens statistik, är Grekland bland de sista inom EU att lyckas med bekämpningen av "svarta" sektorn. Enligt samma källor inom Världsbanken och co. "om det fanns en bättre kontroll, inte i nivå med de skandinaviska ländernas men iaf med Spaniens, då skulle landets skuld minska med ca 4 % årligen.
Grekland som EU land är också unionens östligaste gräns, en gräns som kostar! Landet har enligt CIA:s officiella statistik stora kostnader för försvarsbudgeten, 4,3 % av det årliga BNP, pengar som på intet sätt bidrar till tillväxt eller ökad välfärd. Samtidigt har Portugal och Belgien t.ex. motsvarande kostnader på 2,3 % och 1,3 %. Om - om alltså Grekland kunde minska sina kostnader till Portugals nivå kunde ca 4 miljarder euro sparas, årligen!
Intäkter har det också funnits under åren, intäkter från försäljning av statliga bolag som istället för att (om man nu ansser att det är ok att sälja allmänn egnedom) gå till att minska statsskulden gick till allehanda extra stöd till oklara projekt med ännu mer oklara resultat. Under perioden 2000-2009 såldes statliga bolag mm. för 17,4 miljarder euro, 3 gick till att minska statsskulden, det svar fick en riksdagsman från "Förenade Vänstern" som ställde frågan till ansvarig minister i riksdagen för en kort tid sedan. Skandaler har också kantat den grekiska politiska scenen, Papandreou var profetisk när han i en riksdagsdebatt i juni 2008 om Siemens (mut anklagelser mot ministrar, riksdagsmän och höga tjänstemän i den förra högerregeringen och tyvärr inte bara) sa att "medborgarna kommer att börja kasta sten på oss när de ser vilka Dyonissus fester det ordnas för politikerna"!
Grekland har inte slutat vara ett rikt land, är den 30e största ekonomin i världen. Landet har fortfarande stora fördelar: en stor handelsflotta, attraktivt som turist mål (även om turismen minskar på kort sikt), starka traditioner inom forskning mm. Det är inga lata och korrumperade typer som varje dag går till jobbet (ofta två eller tre), stolta människor som kämpar likt andra runt om i världen för en bättre framtid. Med en skillnad dock, de är förbannade!
Människorna har helt enkelt rätt! De beslut som minskar de offentliga investeringarna och skär ner på den sociala välfärden är fel medicin därför att de påverkar negativt löner och pensioner, därav indirekt konsumtionen och efterfrågan.
Det finns svar att ge som innebär hopp om framtiden och social sammanhållning. Prov på det ser vi varje dag nu, genom de demonstrationer som bara blir större, växer det fram en annorlunda rörelse. En rörelse som i samverkan förenar fackliga socialdemokrater, socialister, gröna och andra progressiva delar av det grekiska samhället som ända tills nu inte var "aktiverade"! Det finns utrymme för en alternativ plan som förkastar marknadens och kapitalets behov, en alternativ utveckling som har sin grund i social rättvisa och hållbar utveckling. I tider av internationell ekonomisk (och inte bara) turbulens har den vägen öppnat inte bara för Hellas men för hela Europa, eller som en kolumnist skrev "fler Europeer kommer snart att bli greker " och menade att det är dags att säga ifrån nu!
Nog kommer det att svida men skeppet hittar till Ithaka en gång till, kanske om 5 eller om 10 år. Frågan är om vi då också kan se följande humor på vägarna i Thessaloniki:
"Grattis på födelsedagen mamma, du kommer att behöva leva många år till innan du går i pension om du ska ha ngn pension!"
